Jump to content

Örnprojekt 2010/2011


Recommended Posts

  • Replies 168
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Örnkojan den 23 december 2010Hur förklarar man att den snö jag skidade på var det kärvaste jag någonsin åkt på? Jösses vad trögt det gick. Inte vet jag hur man vallar för sådant före heller så jag f

Fantastiskt och spännande!!!

Posted Images

Lite mer information som kan inge lite trygghet för er som undrar.Det händer att skidspåren ibland förvinner när det snöar och blåser krafigt och det resulterar givetvis att det kan vara nästan hopplöst att hitta även om några av inventerarna har skidat samma tur i över 30 år.Som vägledning har vi klippt små små reflexbitar och spikat upp träden med så pass kort mellanrum att man ser till nästa märkning. När vi parkerat bilen och står redo för färden sms:ar vi enligt överenskommelse till någon i örngruppen. Lika så när vi väl är framme vid kojan. Under dagtid rapporterar vi några gånger för att meddela hur det går och sedan har vi samma procedur på vägen hem och att vi kommit fram helskinnad till bilen. Bilen backar vi in på infarten för det är mer regel än undantag att bilen inte vill starta. Då öppnar vi huven och står med startkablar redo för en hjälpande hand av någon förbipasserande :)

Link to post
Share on other sites
Låter som trygga och bra förhållanden - känns ju inte så kul om man skulle hamna ensam där ute utan någon hjälp... Hur långt skidar ni från bil till koja?
Tusen tack Eva!! Kul att du följer mina äventyr :)) Marnyman, ett par kilometer tror jag men det räcker i midvinterns köld och 25 kilo packning plus pulka med örnmat :)
Link to post
Share on other sites

Myter och fakta.En vuxen kungsörn väger mellan 3,5 upp till 6 kilo beroende på kön (honor tyngst). Det finns många renägare som hävdar att kungsörnar lyfter och flyger iväg med månadsgamla renkalvar och även större renar, men detta är en aerodynamiskt omöjlighet för kungsörnen. I Norge har man genomfört experiment med fyra infångade kungsörnar och en havsörn. Resultaten visar att örnarna har problem att lyfta ett kilo från plan mark. Detta stämmer väl överens med det faktum att kungsörnar med närmare ett kilo kött i krävan tidvis inte förmår lyfta från marken. Under gynnsamma vindförhållanden kan troligen stora individer lyfta upp mot två kilo från plan mark. Genom att glidflyga i motvind utför fjällsidor och genom att samtidigt utnyttja fart vid angrepp kan stora individer möjligen även frakta med sig byten som väger upp mot tre, kanske till och med fyra kilo. Tyngre örnlyft än detta kan avvisas. Vid boplatser i Norrland påträffades aldrig intakta kroppar av renkalvar eller vuxna skogsharar – dessa byten transporterades alltid till boet i minst två delar.En frisk, nyfödd renkalv väger 4–7,5 kilo, en vuxen skogshare två till närmare sex kilo.[attachment=1147]rvlyft.jpg[/attachment]

Link to post
Share on other sites

Kungsörnen dödar sina byten med klornas hjälp. Näbben, som vanligt folk tror är den ”farliga” delen på örn och andra rovfåglar, används endast när rovfågeln skall öppna det dödade bytet för att komma åt kött och inälvor. Näbben används inte heller till att hacka ut ögonen på bytesdjuret som många tror. Vid hantering av fångade kungsörnar (och andra rovfåglar) är näbben inget man behöver akta sig för. Det är klorna som är rovfåglarnas ”dödsvapen”.När en kungsörn har fått grepp på ett bytesdjur, t.ex. en fälthare, står örnen stilla och pressar in klorna i bytesdjurets vitala organ. Redan efter någon eller ett par minuter är bytet livlöst och örnen börjar öppna bukhålan. Själva fångstögonblicket, när åtta sylvassa klor penetrerar huden, torde ha samma effekt på djuret som när en hagelsvärm träffar kroppen – djuret chockas varvid många anser att smärtan försvinner.Större bytesdjur, i rådjursklass eller större, angrips stundom av kungsörn och vissa lyckas bli dödade av kungsörn. I flera av dessa fall har den dödande attacken varit riktad mot halsregionen, där förmodligen halspulsådern eller likande livsviktigt organ punkteras av klorna.[attachment=1148]IMG_4172 3dec 3V MG.jpg[/attachment]

Link to post
Share on other sites

Mycket bra info, hoppas bara att det når dom det berör. Jag förstår inte rovdjurshatet, många gånger ser det inte trevligt ut när dom tar sitt byte, men nu är naturen sådan. Vi människor skall inte slå oss för bröstet, det går vidrigt till i många sammanhang när rovdjuret människan är i farten. Marie, tack för allt du berättar/undervisar oss om.:)

Link to post
Share on other sites

Tack för en intressant och fascinerande information om en fågel åtminstone jag inte vet mycket om, inte mer än att jag skulle vilja möta den öga mot kamera. Du skall veta att även om jag kanske inte skriver spaltmetrar i vart enda inlägg du skriver om Örnen så följer jag dina inlägg, med eller utan (helst med!) bilder.

Link to post
Share on other sites

I natt bär det iväg igen :rulle: :rulle: :rulle: Tänk att jag är lika upprymd varje gång jag åker till örnkojan. :laugh: Jag vankar fram och tillbaka,kollar packningen ungefär 111ggr, tittar så batterierna laddar, formaterat minneskorten, lägger i två paket extra batterier till pannlamporna (3st i fall att!!!) Tar med 2 liter T-röd fast det räcker gott och väl med en!Är det undra på ryggsäcken väger 25 kilo:ohmy: [attachment=1201]IMG_7453kamp3_red.jpg[/attachment]

Link to post
Share on other sites

SLUTA!!! Jag vill se örnar NU! Sådana bilder som den sista här har jag drömt om att ta och du bara poff... Tjoff... Den ena efter den andra. Avundsjuk, jag? Nääää inte det minsta, helt grön av avund däremot det är jag! :P Fast det är ett privilegium att få följa dig här i forumet efter du varit ute på dina örnspaningar.

Link to post
Share on other sites
SLUTA!!! Jag vill se örnar NU! Sådana bilder som den sista här har jag drömt om att ta och du bara poff... Tjoff... Den ena efter den andra. Avundsjuk' date=' jag? Nääää inte det minsta, helt grön av avund däremot det är jag! :P Fast det är ett privilegium att få följa dig här i forumet efter du varit ute på dina örnspaningar.[/quote']Hehe, ja du får hålla tillgodo än så länge ;) Inte för att vara elak på något vis men jag spar dessutom på "gobitarna" inför kommande bok :whistle:
Link to post
Share on other sites

jag håller med de andra, det är spännande! Jag tycker det är modigt också att ge sig ut helt själv mitt i natten i den djupa skogen. Jag hade aldrig vågat.. Vill du, får du gärna visa någon bild på mörkret! Lycka till i morgon :)Ang din bok så kanske du kan trycka den på Brutus förlag. Han har ju eget ;)

Link to post
Share on other sites

Monis, det där med mörkrädd har jag av någon underlig anledning aldrig varit så länge jag kan minnas. I mina ungdomsdagar tog jag ofta min nordsvenska häst och red flera mil ut i skogen. Sov över på ställen jag kände till och visste att jag kunde ge hästen mat och vatten osv. Alltid tyckt om att tillbringa tid i ute i vildmarken, gärna själv eller med någon fyrbenta vän :)Ja Brutus förlag vore inte dumt ;) Har kikat in där några gånger, man kan ju alltid prova ;)Grolle, tusen tack för dina uppmuntrande rader!! Bildböcker har jag beställt förut och de flesta blir ganska bra :) Den boken om örnar kommer dock att förhoppningsvis ut till allmänhetet för försäljning :)

Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...