Jump to content
Sign in to follow this  
gerard ohman

bäddad katt

Recommended Posts

7 hours ago, Mathias said:

Han ser ju ut att trivas där under filten :)

 

han är trivselkungen. och det blir trivsamt där han är för mig också.....lite sällskap. kul med katter. de är så egna och hemliga, och samtidigt ger de en atmosfär där de är. ibland på promenaden så avviker han medan jag fotar nåt t ex. han ser när jag har fokus på nåt annat, och passar på, tror jag, att smyga iväg. jag vänder mig om och han finns ingenstans. och så börjar det...'.peeeepseeen'......kss ksss kssss'....pss psss pss'  'PEEEEPS!' HAN FINNS INGENSTANS PLÖTSLIGT.  och jag har tittat bort i en minut, max. senast han smet så gick jag fyra varv runt området där vi brukar vara. katter är ju extrema vanedjur, så jag vet var jag kan hitta honom, oftast. men nu var han totalt försvunnen. det blev mörkt och jag hade inte fått tag på honom än...gick in och hämtade en kartong med favotorrisarna. och så ut och skaka med kartongen. han brukar ju komma direkt hemma när han hör att kattmaten kommer fram. men inte nu. och jag, stackars dåre, går runt bland hus och buskar och skakar på en kartong. PEEEEPSEEEN...RASSEL RASSEL. men han kom inte. inne i skogen gav jag upp. satte mig i mörkret och suckade. kände mig lite orolig. jag vill inte att han ska vara ute själv. och just kvällen innan hade jag sett en stor jäkel till räv smyga omkring precis vid skogskanten. läskigt. det var en skön varm sensommarkväll, men jag kände mig bara ängslig. men så hör jag något pingla i mörkret en bit bort. jag visste direkt att det var hans bjällror på halsbandet. jag har hängt på en hel bunt för att kunna höra var han är.  mjau mjau och så kommer han lufsande ur mörkret. jag skällde lite på honom men han fattade nog inte att det var skäll. jag lät nog mest glad. han hade bara bestämt sig för att det var dags att gå in tydligen, för han brydde sig inte om torrisarna. så vi gick in och allt var bra igen. 

slut. :D

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Pepsen kan njuta som ingen annan. :wub: Tycker mig känna igen beteendet med rop, lockande och skramlande och inget hjälper förrän de har bestämt sig för att komma fram. Där finns det en klar fördel med en matglad golden retriever, det räcker att man tänker gå och hämta något ätbart så står hon bredvid. Ronja har gett "lättlurad blondin" ett ansikte. :D

Share this post


Link to post
Share on other sites
28 minutes ago, Ulf Ekström a.k.a Himma said:

Pepsen kan njuta som ingen annan. :wub: Tycker mig känna igen beteendet med rop, lockande och skramlande och inget hjälper förrän de har bestämt sig för att komma fram. Där finns det en klar fördel med en matglad golden retriever, det räcker att man tänker gå och hämta något ätbart så står hon bredvid. Ronja har gett "lättlurad blondin" ett ansikte. :D

ofta ofta önskar jag att han var en jycke..

min förra katt Pysen var som en hund. när vi var ute så följde han mig vart jag gick. inte som nu, då JAG följer Peps vart han går :lol:

här en bild när jag just städat balkongen. Pysen inspekterar. jäklar vad jag saknar honom. lustigt, jag älskar Pepsen, men han kan inte ersätta Pysen. det är väl som med människor antar jag. man kan aldrig ersätta en med en annan. vi är för individuella. och unika.

balk.thumb.jpg.80ee1697ff5f47b8627a9554bc2913b1.jpg

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  

×